Tagged: ledarskap

Bootcamp för Målbilder

Nu plockas de fram ur hårddiskar och pärmar, målbilderna och visionerna! I bästa fall är de vältrimmade, spänstiga och lockande, riktigt raketbränsle för utveckling. I värsta fall är de platta floskler som utlöser BOHICA*-reflexen. Jag har själv upplevt och bidragit till båda sorterna men egentligen aldrig reflekterat över vad det är som gör lysande målbilder lysande och usla till just usla. Dags att ta tag i det tänkte jag.

4536984145_ef3a24899a_z

Bild: thejuniorpartner

Målbilder och visioner bör nog tala till den eller dem som ska sträva mot dem. Jag har svårt för målbilder som bara talar om att vi ska bli “Nackas/Katrineholms/Alingsås… bästa xx/yy/zz”… Målbilder av det här slaget har en stor nackdel: de ger ingen som helst ledtråd till HUR vi ska nå målet och, än värre, de tar slut om vi når det. En målbild som imploderar när vi kommer fram till den känns, sådär.

-Det är lite av en parallell till det vet om effekten av kvantitativa mål respektive process/lärandemål. Det är effektivare att sätta upp lärandemål för då slutar vi inte, vi kan inte bli “färdiga” och uppgifter kan inte bli “ta slut”. Jag tror att detta gäller även för målbilder, de måste göra vägen till till målet, förbättring och utveckling till syftet.

En av mina favoritbilder är Steve Jobs “A bicycle for our minds”. Jag har hört många Appleanställda använda bilden och jag tror att det finns minst två goda skäl till det.

  1. Bilden en ställer liksom till det lite, den är inte helt uppenbar och därför utmanar och engagerar den.
  2. Den skapar handlingskraft. Genom en enkel bild gav Jobs en tydlig instruktion för vilken sorts produkter Apple vill skapa: Cyklar för vårt medvetande och vår fantasi. Bilden ger oss möjlighet att värdera nya idéer, att prioritera och fatta beslut “Är den här idén enkel (som en cykel) och kan den ta oss längre utan större ansträngning (som en cykel). Krångliga idéer som inte tar oss längre går bort, Apple skapade aldrig Windows 5, 6, 7…

Vetenskapliga teorier kan värderas efter sin FÖRKLARINGskraft och enkelhet. En bra teori kan förklara mycket på ett enkelt sätt och det är nog på samma sätt med målbilder och visioner, med en liten twist: de är enkla och ger HANDLINGskraft.

Ett annat exempel: Carina Leffler (numer utbildningsboss i Bjuvs kommun) skapade en gång en målbild för förskola och skola på Vittra Adolfsberg där hon var rektor. Det skulle vara “Viktigt och på riktigt”. -Vaddå viktigt och på riktigt!? Jo, ur elevens perspektiv skulle skolan handla om saker som var angelägna och relevanta och som fanns på riktigt i barnens liv. Jag var själv med på möten i den skolan och vet hur målbilden användes för att fatta beslut. “Är det här verkligen viktigt och på riktigt?” -Om svaret var nej så skrotades idén eller gjordes om så att det blev mer på riktigt. Målbilden skapade handlingskraft, den blev ett redskap i en arbetsprocess, inte ett bara ett fluff vid horisonten.

Ett av de bästa bästa exemplen alla kategorier: Fridaskolorna har sedan länge satt upp som mål att de ska “utbilda tågluffare”. En helt genial bild! Utan att säga mer kan man dra slutsatsen att det här inte kan vara en skola där eleverna spänns fast i sina stolar, ombeds stänga av all elektronisk utrustning och sedan fraktas iväg till en gemensam destination. -Då är det nämligen charter det handlar om!

Så, under stundande studiedagar skulle jag vilja rekommendera ett litet Bootcamp för mer spänstiga och funktionella målbilder. Testa:

1. Är målbilden lockande (VILL vi VERKLIGEN detta)?!

2. Är målbilden inriktad på process och visar på det vi vill göra snarare än det vi ska nå?

3. Skapar målbilden handlingskraft, ger den oss en kompasskurs varje dag i många beslut?

-Om svaret är nej på någon av frågorna är det nog läge att ta målbilden till gymmet om den inte ska förpassas till mörkret i hårddisken eller pärmen ännu ett år.

Over and out

/Ante

*Bend Over Here It Comes Again