Tagged: forskning

Hitlist Shitlist

Idag var det redovisning av nya resultat TIMSS och PIRLS och det finns inte så många tecken på att den tvärsäkra politik som förs leder till tvärsäkra resultat och är det så konstigt egentligen?

Vore det inte bra om de åtgärder och reformer som genomfördes i skolan svarade mot det vi av beprövad erfarenhet och forskning vet leder till förbättrade resultat? Då skulle man kunna göra två listor som korresponderar med varandra och det skulle kunna bli en check på om den förda politiken bottnar i en ambition att förbättra skolan eller om de är en politik som förs av andra skäl. -Jag känner till skolor som arbetar på det sättet och det verkar vara en klok strategi.

OM politiken fördes med en ärlig ambition att bygga på det vi vet så borde listorna se ut såhär:

Skärmavbild 2012-12-11 kl. 18.47.02

Jag satte ihop en “Hitlist” bestående av faktorer som jag uppfattat har stor positiv effekt på kvalitet i skolan. Listan är min personliga men den som läst John Hatties Visible learning, eller studier kring formativ bedömning eller skolforskning i största allmänhet känner igen sig, inga kontroversiella grejer…

Min avsikt var att göra en lista över genomförda reformer och att försöka matcha listorna mot varandra men det blev ganska snabbt ganska meningslöst. Jag kunde inte hitta stöd för att en enda av de genomförda reformerna skulle kunna ha bättre effekt än någon av faktorerna på Hitlistan. -I flera fall kunde jag inte hitta något vetenskapligt stöd för åtgärderna över huvud taget. Resultatet blev istället en Hitlist och en Shitlist.*

Skärmavbild 2012-12-11 kl. 18.46.43

Ska vi verkligen bli förvånade över att resultaten på nationell nivå inte förbättras?

*Ändrar gärna på listorna, hänvisa till stadiga forskningsresultat så uppdaterar jag, vore ju helt suveränt att ha en komplett Hitlist! Det finns kanske risk att även Shitlisten behöver förlängas?

Bluffstopp

Det går knappt en dag utan att man hör att ”forskningen visar att”, ”enligt forskning så”, ”det är bevisat att”. Det har blivit ett sorts obligatoriskt inslag i vilken diskussion som helst i skolans värld. Jag vet inte om det beror på att vill vara mer vetenskapliga eller om det bara är ett enkelt sätt att försöka höja trovärdigheten i det som sägs.

Jag tror att “vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” ibland stavas “hörsägen och gamla fördomar”, kamouflerat med inledningsfrasen ”Det finns faktiskt forskning som visar att…”

För ett par dagar sedan var jag i Malmö och pratade på en liten konferens. Jag skulle avsluta tillställningen och det gjorde att jag kunde lyxa lite innan genom att lyssna på andra talare och då särskilt Mikael Parknäs från Smedingeskolan i Kungsbacka. Mikael hade en bra argumentation som till stor del handlade om hur skolan ska haka på samhällsutvecklingen och hur teknik måste bli en del av vardagen, han begick dessutom dödssynden (?) att säga att han inte tyckte att det var givet att alla barn först måste skriva med papper och penna, det viktiga är att det lär sig skriva och att uttrycka sig i skrift. Då händer det…

En kvinna i publiken höjer då sin gälla stämma och förkunnar att ”Det finns faktiskt forskning som visat hjärnan utvecklas av att skriva med papper och penna, det behövs och det utvecklas inte med datorer!”. Jag reagerar direkt med att det måste vara bullskit men lyckas bara prestera ett lamt och mesigt svar.

computer-handwriting

Att hänvisa till forskning blir lite som Bluffstopp i vilket samtal som helst, om ingen synar så lullar samtalet vidare som om forskningskortet vore sant, vilket det naturligtvis kan vara.

Jag älskar vetenskap och forskning när den hjälper oss att komma framåt eller nå djupare förståelse men inte när den används för att komma undan eller för att paketera fördomar. I nästa blogginlägg skriver jag om det verkligt stora problemet: Att riktigt tunga beslut tycks fattas utan någon som helst respekt för det vi vet.

Skickar med Jokern i utskrifts- och urklippsvänligt format, ha en packe i bakfickan och dela ut när det är läge!

Skärmavbild 2012-12-11 kl. 12.04.31