Tagged: debatt

Bluffstopp

Det går knappt en dag utan att man hör att ”forskningen visar att”, ”enligt forskning så”, ”det är bevisat att”. Det har blivit ett sorts obligatoriskt inslag i vilken diskussion som helst i skolans värld. Jag vet inte om det beror på att vill vara mer vetenskapliga eller om det bara är ett enkelt sätt att försöka höja trovärdigheten i det som sägs.

Jag tror att “vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” ibland stavas “hörsägen och gamla fördomar”, kamouflerat med inledningsfrasen ”Det finns faktiskt forskning som visar att…”

För ett par dagar sedan var jag i Malmö och pratade på en liten konferens. Jag skulle avsluta tillställningen och det gjorde att jag kunde lyxa lite innan genom att lyssna på andra talare och då särskilt Mikael Parknäs från Smedingeskolan i Kungsbacka. Mikael hade en bra argumentation som till stor del handlade om hur skolan ska haka på samhällsutvecklingen och hur teknik måste bli en del av vardagen, han begick dessutom dödssynden (?) att säga att han inte tyckte att det var givet att alla barn först måste skriva med papper och penna, det viktiga är att det lär sig skriva och att uttrycka sig i skrift. Då händer det…

En kvinna i publiken höjer då sin gälla stämma och förkunnar att ”Det finns faktiskt forskning som visat hjärnan utvecklas av att skriva med papper och penna, det behövs och det utvecklas inte med datorer!”. Jag reagerar direkt med att det måste vara bullskit men lyckas bara prestera ett lamt och mesigt svar.

computer-handwriting

Att hänvisa till forskning blir lite som Bluffstopp i vilket samtal som helst, om ingen synar så lullar samtalet vidare som om forskningskortet vore sant, vilket det naturligtvis kan vara.

Jag älskar vetenskap och forskning när den hjälper oss att komma framåt eller nå djupare förståelse men inte när den används för att komma undan eller för att paketera fördomar. I nästa blogginlägg skriver jag om det verkligt stora problemet: Att riktigt tunga beslut tycks fattas utan någon som helst respekt för det vi vet.

Skickar med Jokern i utskrifts- och urklippsvänligt format, ha en packe i bakfickan och dela ut när det är läge!

Skärmavbild 2012-12-11 kl. 12.04.31

Så här vinner vi skoldebatten, del 1: Att gå på grönt

Jag har lyxen att få var med i en liten Podcast: ”Skolsnack Garageradio” varannan vecka. Förutom att det är en riktig kick att få träffa gänget (Emma Rosén, Mattias Odhner Larsson och Fredrik Svensson) så ger det tillfälle att fokusera, att formulera och kanske tänka till lite längre än jag brukar. I den senaste sändningen hör jag mig själv säga att jag tänker skriva en bok ”Så här vinner vi skoldebatten” (sedan prutar jag, först till ett kapitel och sedan till “kanske en rubrik…) -Man vet ju aldrig men jag tänkte ta tillvara på checken från programmet, för jag gillar den.

Är det inte väldigt konstigt att en bransch som i tid och otid pratar om att ”höja statusen” och som oroar sig för att ”det kastas så mycket skit på oss” inte av egen kraft lyckas höja sig över kontors/möbelfrågor (katedern) eller huvudbonader (kepsen)? INGEN som har vettet i behåll kan väl tro att det går prata om detta och samtidigt öka förtroendet för skolväsendet, lärande och modern utbildning… så varför gör vi det? En pollett trillade ned när jag läste en nyhet om danska lärare som med kraft motsatte sig ett förslag som innebar att elever skulle vara mer i skolan.  Jag kan ju ana varför MEN borde inte just lärarkåren vara de första som välkomnar att elever är i skolan så mycket som det bara går?

Jag tror att skoldebatten ofta fastnar i tullen. Vi måste börja gå på grönt, för att inte fastna på rött. Istället för att invända (kanske med rätta) och fastna i meningslösa diskussioner ska vi gå på grönt och börja äga diskussionen om HURET.

Skärmavbild 2012-12-04 kl. 19.13.31

”Det måste faktiskt vara mer ordning och reda i skolan”

Rött: Jag håller faktiskt inte med om att det är dålig ordning i skolan… det är klart att det finns situationer där det behöver bli lugnare men då är inte sanktioner och tal om hårdare tag rätt väg…

Grönt: Självklart! Ordning och reda är helt nödvändigt i en lustfylld undervisning, för att eleverna ska kunna nå riktigt långt, våga göra fel och fokusera helt på lärandet så måste de vara 100% trygga. Vi jobbar mycket med att eleverna själva reflekterar över hur de tycker att förhållningssätt och spelregler fungerar i praktiken, vi utvärderar det varje dag –Har du fler förslag?

”Det ska vara mer prov i skolan!”

Rött: Pröva själv

Grönt: Jajjamensann, där sa du ett sant ord! Vi jobbar otroligt mycket med att eleverna ska få feedback, att de ska känna att de går framåt och då är prov ett av verktygen vi använder. Ett exempel: eleverna i min klass har själva satta samman formulär över det de vill lära sig under en period, de kör korta prov på detta nästan varje lektion, det är ett bra sätt att få fatt i vad de lär sig, viktigt att de ser att de lär sig och bra för mig att fånga upp sådant som är svårt. Det blir särskilt bra när eleverna ”förhör” varandra eller skapar prov/tester som utmaningar åt varandra. –Hur brukar du själv göra?

”Det är alldeles för lite läxor nuförtiden”

Rött: !

Grönt: !

Det kräver lite träning och det finns naturligtvis frågor där jag inte skulle gå på grönt, inte någonsin, men det funkar oftare än man tror!

AB Sverige

En tankelek. Tänk dig att två olika ministrar uttalade sig om sina respektive sakområden på följande sätt. De ger först sin analys av läget, därefter sin syn på hur det ska förbättras. Din uppgift är att avgöra om vi: 1. Skulle tycka att analysen är riktig 2. Tro på lösningarna.

Först ut, en näringsminister om Svensk bilindustri:

Vet du vad felet med svensk bilindustri är? Inte? Då ska jag tala om det för dig:

 Svenska bilar var en gång i tiden världens bästa, vi hade en bilindustri som vi kunde vara stolta över, världens ögon vände sig mot vårt lilla land och man förundrades över hur det kunde komma sig att vi var så framstående men sedan hände något: kraven på industrin blev för låga och man började inbilla sig att det skulle göras nya sorters bilar i tron om att det var det samhället behövde, att sådant som miljöanpassning, design och varumärken skulle vara viktigare än att göra riktiga rejäla bilar, bilar som vi i Sverige varit kända för. I takt med att bilindustrin förslappades så sjönk den i anseende och de som arbetade i industrin förlorade sin stolthet. Det var en gång fint att arbeta på fabrik, det var något man strävade efter och var stolt över men nu, nu är inte så konstigt att det inte går att få duktigt folk till våra industrier eftersom bilarna är skit. Att lönerna för arbetarna sjunkit är kanske inte så konstigt med tanke på att det som görs är resultatet av trender och flummig ideologi. Bilindustrin har faktiskt blivit så dålig att den blivit uppköpt och försvunnit från landet.

1. Skulle vi tycka att analysen är riktig?


Lösningen är naturligtvis att återgå till det som gav oss framgång: Det löpande bandet, riktiga bilar som folk begriper sig på, effektiv produktion i långa serier istället för den larviga kundorientering som fått regera det senaste årtiondet. Trams som hållbarhet och bränsleekonomi intresserar faktiskt inte de flesta, och den forskning som pekar på att detta skulle vara viktigt i framtiden ska vi bortse ifrån. Det är kvaliteten på plåt, däck, hjul och inredning som är det viktigaste. Vi ska sluta upp med flummigheter som design, miljöfjanteri och satsa på riktiga mätbara faktorer i riktiga fabriker det är bara det som ger resultat och det är detta som kommer att göra oss till en ledande bilnation igen!

 2. Skulle vi tro på lösningarna?

 

Nu, en utbildningsminister om svensk skola:

Vet du vad felet med svensk skola är? Inte? Då ska jag tala om det för dig:

Svenska skolor var en gång i tiden världens bästa, vi hade en skolor som vi kunde vara stolta över, världens ögon vände sig mot vårt lilla land och man förundrades över hur det kunde komma sig att vi var så framstående men sedan hände något: kraven på skolan blev för låga och man började inbilla sig att det skulle göras ny sorts pedagogik i tron om att det var det samhället, att sådant som analytiskt tänkande, samarbete och kreativitet var viktigare än att göra riktig hederlig undervisning, som vi i Sverige varit kända för. I takt med att skolan förslappades så sjönk den i anseende och lärarna förlorade sin stolthet. Det var en gång fint att arbeta i skola, det var något man strävade efter och var stolt över men nu, nu är inte så konstigt att det inte går att få duktigt folk till våra skolor eftersom utbildningen är skit. Att lönerna för lärarna sjunkit är kanske inte så konstigt med tanke på att det som görs är resultatet av trender. Skolan har faktiskt blivit så dålig att den bara är intressant utomlands, konstigt nog, för de verkar inte fatta hur dålig den är.

1. Skulle vi tycka att analysen är riktig?

http://www.odensvi.com/pili/1949o1950.jpg

Lösningen är naturligtvis att återgå till det som gav oss framgång: Klassrummet, riktig katederundervisning som folk begriper sig på, effektiva lektioner som handlar om rätt saker i klassen istället för det larviga fokus på ”individualisering” och ”grupparbete” som fått regera det senaste årtiondet. Trams som kreativitet och samarbete intresserar faktiskt inte de flesta, och den forskning som pekar på att detta skulle vara viktigt i framtiden ska vi bortse ifrån. Det är kvaliteten på de riktiga kunskaperna, ordning och reda som är det viktigaste. Vi ska sluta upp med flummigheter som 21st century skills och framtidskompetenser och satsa på mätbara kunskaper, det är bara de som ger resultat och det är detta som kommer att göra oss till en ledande kunskapsnation igen!

2. Skulle vi tro på lösningarna?

Tydligen.