Reflektioner kring en hearing: Det lutande tornet PISA

Under dagens hearing i Riksdagen ser vi hur Sverige sjunker som en sten i mätningarna av hur väl skolan klarar av att kompensera för socio- ekonomiska skillnader. Den nationella debatten kring resultaten i svensk påminner om miljödebatten för ett par år sedan, med en stor skillnad: Vi undviker inte att prata om klimatet bara för att vi ser problem med bilismen men jag upplever att vi undviker att prata om segregeringen i skolsystemet bara för att det fria skolvalet blivit valårets Voldemort, frågan vi inte vi inte bör nämna. 

För något år sedan fastnade miljödebatten av ett ifrågasättande om det på vetenskaplig grund gick att bevisa att förändringar i  för att diskutera konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser hamnade vi i en skendebatt om vi på vetenskaplig grund verkligen kunde veta att de effekter vi såg  berodde på utsläppen, samtidigt som vi fortsatte att öka våra utsläpp. Istället för att diskutera om vi vill ha ett segregerat skolsystem har vi nu en diskussion om vi på vetenskaplig grund kan veta om det verkligen beror på det fria skolvalet eller ej, samtidigt som klyftan mellan de som presterar bäst och de svagaste eleverna vidgas. Jag är rädd för att skälet till detta i grunden är densamma i båda fallen: vi vill inte ändra vår livsstil, vi har ingen lust att ge avkall på det som är gynnar oss på ett personligt plan även om vi vet att det leder att systemet som helhet försämras.

Just nu används det fria skolvalet som ett av flera slagträn i debatten mot skolan och jag tycker att det skymmer sikten. Problemet är att vi hamnar i klimatdilemmat: istället för att prata om vad vi måste göra får vi en mindre givande diskussion om bevisföringen kring  det fria skolvalet som boven i dramat. Jag gillar det fria skolvalet som förälder. Vi har själva valt skola till våra barn vid flera tillfällen och jag skulle inte vilja mista den möjligheten MEN jag vill inte blunda för att mina individuella val, även om de är bra för mig, kan bidra till att situationen för oss alla blir sämre. -Vi har inte en enda gång resonerat “nu ska vi välja en sämre skola för så att vårt barn kan bidra till att höjda den, eller bidra till en mindre segregerad miljö”.  Ett fritt val kan bidra till segregation men vi bör diskutera hur vi ska kompensera för det, istället för att fasta en skendebatt om det fria skolvalet. -Jag tycker att de utländska analyserna av våra resultat skriker “It’s the inequality and segregation, Stupids!

Ante skolan

För en vecka sedan hade jag förmånen att besöka Hässelby gårds skola där jag träffade Happy Hilmarsdotter och Anders Sikström, rektor och biträdande rektor. De berättade en historia om hur en skolan kan gå från att, på alla sätt, defineras som ett problem med dåliga resultat i en segregerad miljö till att idag vara på tröskeln till att bli en skola som föräldrar väljer att sätta sina barn i. Happy och Anders lyfter fram några faktorer som borde sättas i system och som motverkar segregationen:

  • Resurser: Stockholms stad har uppenbarligen styrt mer resurser dit de behövs mest, min fråga är: görs detta systematiskt och överallt? -Statistiken talar inte för att det är så men mer resurser spelar ingen roll om vi inte har:
  • Ledarskap. De skickligaste rektorerna borde sitta på de svåraste uppdragen. Det sägs att “allt börjar med en bra lärare”, min erfarenhet är att bra lärare skapar bra undervisning men att det krävs skickliga rektorer för att göra hela skolor bra.
  • Lärare. De skickligaste lärarna borde jobba i de mest utmanande miljöerna, där de behövs mest. -Uppmuntrar vi detta på ett systematiskt sätt? Det är glädjande att Hässelby gårds skola har dubbelt så många förstelärare som de “borde” ha men fullständigt egendomligt att “svåra” läraruppdrag inte görs meriterande på ett systematiskt sätt. OECD lyfter fram detta som en viktigt förklaring till Sveriges kräftgång, de bästa lärarna arbetar inte där de behövs mest.
  • Lärmiljöer. Där behoven är som störst borde lärmiljöerna var som bäst. Barn som har stora behov eller som annars saknar strukturer och stöd i sina liv som bidrar till att de klarar skolan måste ha miljöer som  är funktionella, vackra, inspirerande, platser med ett rikt utbud i och ikring undervisningen. Vi sa en gång “skolan mitt i byn” när vi såg skolan som ett gemensamt åtagande som vi var stolta över. Skolorna i våra mest utsatta områden lever allt för sällan upp till det. -Även detta kan vi råda bot på med vilja och systematik
  • Samhällets värdering av skola och dem som arbetar i den. Under hearingen talade Andreas Schleicher, chef för utbildningsfrågor vid OECD och ansvarig för analys av lyfter fram ett skolsystem behöver värderas högt. Vi behöver ta ställning: skolor, lärare, ledare och studenter måste känna att de har supporters. -Det är många faktorer som samverkar för att uppnå detta men jag vill slå ett slag för en av de allra mest effektfulla, det mänskliga mötet. -Nästa gång du träffar någon som jobbar i skola eller studerar till lärare kan du testa att säga “Häftigt, jag vill veta mer, har förstått att det är utmanande och ni som jobbar med det är grymma!”
  • Höga förväntningar resultat. Det går att vända resultat fort, det finns gott om exempel på detta på på lokal och nationell nivå. Vi kan inte ha ett 10-års perspektiv på förbättring i skola, dels för att det inte är sant men främst för att det är ett svek mot ungarna.
  • Höga förväntningar på barnen. Våra barn och ungdomar måste förstå att de kan bli vad de vill och känna att vi tror på dem. -Hur påverkas de av att varje dag mötas av att deras resultat är “sämst i världen”, om det färgar av sig det minsta lilla på dem så är det helt självuppfyllande. Och omvänt: barn som tror att de kan lyckas lyckas i mycket högre grad. Vem som har ansvar för att vända detta? DU, och jag.

Så, tillbaka till Voldemort, det fria skolvalet. Det är vara möjligt för oss att både ha möjlighet att välja FÖRUTSATT att vi tar itu med frågan om likvärdighet, att alla elever i detta land (liksom alla andra länder) är beroende av att det går bra för ALLA barn. 

* Till den som undrar över det något udda bildvalet: foton från min egen skolgång tagna av min mor på 70-talet då barnen var pigga, sunda och resultaten goda, allt tack vare flumskolan.

…och, jag vet, rubriken har inte sådär jättemycket koppling till texten men jag gillade den.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s