Grymma brallor

Ytterligare en filletext från Dieselverkstaden

En gång för länge sedan lånade ett par brallor av min bästa kompis Johan när han skulle åka bort över sommaren. Det var ett par precis lagom slitna jeans som jag älskade, jag hade dom på mig jämt. Efter en tid började det gå hål på byxorna, då satte jag dit lappar och då blev dom ännu coolare. När jag cyklade omkull och rev av halva byxbenet tog jag ett ben från ett par andra brallor och sydde dit. Efter en tid var byxorna som ett collage av olika lappar och lagningar, nästan ingenting av de gamla byxorna fanns kvar. -Jo, på ena bakfickan fanns ett märke med ”Johan for President” det hade jag sytt tillbaka. Då kom Johan hem igen.

– Nu vill jag ha tillbaka mina byxor! Han pekade på mina byxor. Grymma brallor! Är det mina!?
Jag tvekade en stund, jag ville för allt i världen inte bli av med brallorna. Då kom jag på det:
– Nej, dina byxor finns tyvärr inte kvar, det här är ett par andra.
– Men jag ser ju på lappen att de är mina!
– Lappen kan du få men dina byxor finns inte längre, ingenting utom lappen hör till dina brallor.

old knees

Sedan hände något konstigt. Johan sa:
-OK, om du kan svara på det här får du behålla brallorna: Du säger att brallorna är dina, men när slutade de upp att vara mina? Var det när du lagade första hålet, när du hade bytt blixtlås eller lappat rumpan?
Jag var tyst en lång stund, det gick faktiskt inte att begripa. Jag tog av mig brallorna, vek ihop dom och gav dom till Johan. Sedan stod jag där, i bara kallingarna, en lång stund. Mina grymma brallor. Borta. –Vad hände egentligen?

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s